Åh så härligt. Nu i två dagar har Markus varit hemma från jobb, och idag så har vi shoppat på Väla och ätit ute!:)
Det blev middag på en Kina/Thai Restaurang. Fläskfilé och räkor med wokade grönsaker.:) Guuuuud vad gott det var! Mmhhm. Och jag stod emot riset dom så fint satte framför näsan på mig.:) Vi visste inte ens att man fick det sidan om,haha.
Men där e många rätter jag kan äta utan problem för ett bra pris.:)
Dessutom hade dom ett kvälls erbjudande på buffé för 149 kr fredag-lördag, där man fick äta hur mycket man ville och där var så himla många kött typer och allt att välja på. Utan all ris och skit. Kom dock försent för detta men nästa gång vi planerat äta ute en helg ska vi ta det.:)

Bildbomb från min shopping idag kommer nu! My god. Jag fick till det!
Och äääääääntligen en plattång!! Haha.

Lite ego bilder på mig själv, älskar att pyssla om mina bilder.:)
Och att man nu kan göra det direkt i telefonen är ju helt fantastiskt!
Hihi.
Tycker bilder kan se väldigt tråkiga ut ibland.:)

Orkade inte uppdatera igår. Men nu så!
Träningen var jätte jobbig igår. Värre än någonsin som om det var första gången.
Det brändes i smalbenen. Fy vad det brändes!! Och värkte i bröstkorgen och jag var sååå andfådd och gråtfärdig!!
Ni vet. Det var den där stunden man bara ville ge upp. Men det gjorde jag aldrig. Jag gick helt enkelt ikapp Markus och stannade inte en enda gång förens vid vår första och enda paus vi bestämt att ha.:)
Det gjorde mig så stolt. Kände mig stark av det! Har en fruktansvärd träningsvärk.
Men tidigare på dagen såg jag ett resultat som peppade mig.
Jag har gått ner 1 kg.:) jätte bra början!
Har trots allt gjort detta knappt en vecka, iaf träningen. Så klapp på huvudet för detta.:)
Nu vill jag inte lägga ut min vikt offentligt men jag vägde mig två gånger. En på dagen och en efter den hårda träningen.
På dagen: **,7 kg. På kvällen **,4 kg. Alltså ändras iaf den sista siffran väldigt fort ;-)
Jag vet att jag borde inte väga mig mer än en gång i veckan men jag börjar bli mer och mer nyfiken på vikten och har väldigt svårt att låta bli.
Rädd att gå upp i vikt och oroar mig över alla frestelser imorgon.
Vi ska nämligen iväg på kalas imorgon då Markus pappa fyller år, så jag får kämpa extra mycket.
Här hos Markus måste jag inte kämpa mot frestelser. Här finns inget liksom. Så jag tänker knappt på godis och läsk, glass och allt vad det nu kan vara.
Sen ska vi inte träna igen förens på söndag pga alla planer.
Dock på söndag ska vi gå från den här lilla byn till nästa. Totalt 1 mil.:-)
Snart springer jag iväg haha.
Med detta tempot går det nog undan med utvecklingen. Åh bara längtar tills jag får en stor skillnad!! När magen sjunker in och musklerna byggs på på armar, mage och allt!
Jag och Markus ska börja gymma med.
Är "besatt" av muskler och styrka, så tänker inte enbart gå ner i vikt. Ska bygga på arm, ben och mag musklerna också. Och träna brösten och rumpan ifall dom skulle vilja rymma iväg när jag går ner, haha.
Längtar tillbaka till gymmet!! Till kroppen jag en gång hade och styrkan!!
Slog alla killar i klassen på gymmet i skolan vid bänkpress och allt.
Men utan att ha manligt stora putande muskler. För min kvinnliga kropp vill jag behålla, tack.;)

Mmmm längtar och längtar! Är hel taggad!!;) ;)

Lägger upp bild på gårdagens middag!

Blomkålsmos, istället för potatismos, med kyckling, kall bearnisesås och tomater.:)

Mätt och belåten efter en god middag med mitt hjärta!!:)
Nu blir det att ta mina lugnande, och titta på en rysare med Markus!:)<3

Bild på maten ikväll:
Fiskgratäng hemmagjord!
Innehåller torsk, broccoli och massor av sås och ost.....muuuumma!

Idag är det ännu en mindre bra dag.
Men nog att jag och Markus kom ut på vår runda ändå igårkväll.:)
Allt blev så lyckat. God mat, härlig Powerwalk längst stranden 1,5 timme och sedan hem och duscha, inta soffläge med en skål jordgubbar och ovispad grädde! Mumma!!

Idag är det vilodag i alla fall.:)
Och det har inte hänt någonting speciellt. Mår som sagt inte så bra.
Magen krånglar och jävlas just nu och allting är allmänt jobbigt.:(
Är ändå jävligt stolt över mig själv att jag faktiskt klarar att motionera ändå.
Jag tror det handlar om att verkligen sätta kroppen på press så länge det inte blir för mycket. Har ju trots allt inte tränat på länge.

Men men. Tror det blir fisk till middag idag.:) får se vad Markus vill fixa ihop.:) (han vill laga maten).

Här kommer lite bilder iaf!

Första är bild på Markus Biffstroganoff,glömde ta bild igår så tog den vid lunch idag.:)

Sen bild på mig innan vår runda.

Och jordgubbarna på kvällen!!:D

Ta aldrig allt föregivet.
Det är inte alltid så självklart att bli gravid,att ha friska barn.
Det är inte alltid så självklart att man ska kunna gå i skolan eller jobba fulla timmar som en frisk person. Är du sjuk uppskattar och gläds du åt en enda dag.
Se aldrig ner på en person som inte är kapabel till detta!

Jag var gravid. Jag hade min pojkvän och vi var båda överens om att detta barn skulle vi ha. Vi var unga,särskilt jag. Men han med ett barn sen tidigare.
Allting gick bra tills vecka 12. Missfall, blod, tårar.
Alla visste att jag var gravid, hur skulle jag nu säga att jag inte längre va det?
Vad gick fel?! Alla har ju runda magen och nio månaders glädje?!

Jag visste inte vad som var fel.
Jag visste bara att jag jämt hade problem. Tarmar som krånglade, buksmärta, en menstruation fylld med extrem smärta! Senare cystor och allt ni kan tänka er.
Att jag var hemma för att jag hade mens var ju hur löjligt som helst och jag fick veta att jag trodde jag var så märkvärdig och enda personen i hela världen med mens!
Läkarna viftade ständigt bort mig och jag hade oturen att jag var så ung!
När man e så ung e det lättare att säga "du växer ifrån det"...."det blir bättre".
Blev till och med iväg skickad till BUP då dom trodde att det var psykiskt!!

För två år sedan fick jag min diagnos. Då hade jag fått missfall för andra gången och var helt förstörd.
Idag vet jag att det var Endometrios!

Jag fick höra av en så kallad vän (som jag inte har kontakt med idag), att hon blev glad när hon tittade på sig själv och mitt liv och att hon lyckats få en frisk son medan jag lever med detta.
Tillslut fick jag även höra att jag är onormal, alla andra får ju barn...
Och det var rätt åt mig och jag förtjänade inte att få bli mamma.....
Fruktansvärda slag i magen!

Allt jag vill är att få bli mamma men jag möter hela tiden motgångar, och allt omgivningen gör är att sänka mig.
Antingen medvetet eller omedvetet.
Jag e 20 år därför tar ingen mig på allvar.
"Sluta att tänka på det. Det kan du oroa dig för när du e 30 och ska ha barn".

När jag är 30 år är jag förmodligen helt steril...
Och inom två år SKA jag ha barn.
Jag är lika vuxen nu som om tio år. Min sjukdom finns här lika mycket nu.
Min längtan efter bebis är Här och Nu!
Om tio år bor jag i hus ute på landet med mina små knoddar!
Jag är stark idag och idag ger jag mig fan på att klara detta!!

Men imorgon är jag kanske skör och håller på att tappa hoppet.
Och det är så det är.
Man har sina bättre och sämre dagar!
Dom är tillräckliga... Då behöver inte idiotiska kommentarer fällas.

Det e inte självklart att bli mamma.
Tänk två gånger innan ni talar högt.
Du kan ha förstört mer än du tror med små snabba ord.

Jag har drabbats av en enorm trötthet jag inte vet var jag ska göra av samt magsmärta!
Men du din vidriga Endometrios ska inte hindra mig...för ut ska jag ikväll på vår runda.

Är bara väldigt jobbigt just nu med allt.
För ett par nätter sedan fick jag en panikångest attack från helvetet och skrämde Markus.
Som tur var skulle jag på möte hos min tillfälliga överläkare på morgonen.
Fick då lugnande jag skulle ta vid behov.
Just nu tar jag det varje kväll för att kunna sova.
Den hjälper mig både för att slappna av och somna och att inte få paniken igen.
För en gång skull en medicin som faktiskt hjälper! Jag ligger utslagen i soffan och Markus får väcka mig för att byta till sängen,haha.
Innan har det alltid varit tvärtom!;)

Jag hoppas att resten av medicinerna och därmed sjukdomarna ska bli bra!
I augusti börjar jag ju jobba (praktik) på hotell. Upp halv sex varje morgon och börja 07.00...för att klara det måste man må bra! I alla fall bättre.
Jag är medveten om att jag lever med två livslånga sjukdomar, men det betyder ju inte att det inte kan bli bättre.
Endometriosen har jag haft diagnos på i exakt 2 år nu snart, och det enda framsteg jag gjort är att jag känt mig otroligt bra i två-tre månader, sen rasade vardagen igen!
Kanske blir nästa behandling min vändning?
Vill inget hellre än att bli mamma inom snar framtid!
Även där är det skit viktigt att min bipolaritet styrs upp. Åh! Allt går hand i hand.
Skit.

Jag och Markus är i full gång med att motionera och äta rätt. Jag behöver både gå ner i vikt och sedan kommer det att underlätta min endometrios.
Så i förrigår tog vi en Powerwalk tillsammans på 2 timmar ;) har fortfarande träningsvärk haha. Just nu är det varannan dag vi gör det. Så ikväll ska vi alltså ut igen.:)

Min fina Markus tog mig till en affär i Helsingborg för att få rätt skor. Dom kollade mig på ett band hur jag gick och sedan fick jag rätt skor därefter. Och han köpte dom till mig!
Är evight tacksam för de.:)
Så nu kör vi!!

Lägger upp en bild på maten som vi åt igår!

Champinjon och Köttfärsgratäng enligt LCHF. Sjukt god!!