Hej mina vänner....

Nu är det slut på helgen och det är dags att återgå till vardagen. Om tre veckor är det påsklov! Längtar som f*n.

Min vecka började med sovmorgon, så sov till klockan nio. Klockan tio var det dags för mötet med kuratorn och skolsköterskan!

Fick inga bra besked alls.. Det enda jag kan göra typ, det är att bo hos någon närstående. Boendestöd fick jag visst heller inte förens jag Har en lägenhet. Är dom dumma eller? Jag ger blanka fan i boendestöd! Är uppvuxen med att ta hand om min lillebror och hålla i hushållet!! Jag kan skiten...Det jag inte kan, det är att få en lägenhet, eftersom att jag måste ha en borgenär, och den enda som kan ställa upp på det (pappa) vill inte.

Jag går inom LSS och ändå får jag inte ett skit, trots min hem situation. Och sen sitter där folk som lätt hade kunnat fortsätta bo hemma nåt år till, som får lägenhet på ett kick, inom LSS!!

Hela mötet slutade med att jag gjorde nåt som jag inte brukar göra offentligt.

Jag grät, bröt ihop totalt, när frågan kom; "Har du någon i familjen du kan bo hos?"... Ja, tänk om man hade en familj?!

Nej jag har ingen familj, släkt osv. Så kom inte här och snacka om att jag borde bo hos någon släkting, för dom valde att försvinna när jag fick min diagnos Bipolär.

Känner mig så frustrerad, och börjar inse att det som är så normalt för andra, är något ovanligt för mig jag aldrig haft eller kommer få.

Några exempel:

Bo hemma tills man kan stå på egna ben - Icke, flytta så fort som möjligt. Utan stöd som borgenär förstås. -.-'

Skolan - "Jaha du är snart 20 år, vad jobbar du med?" ... jag går på gymnasiet fortfarande... "Jaha då tar du studenten nu i sommar?"... Nej jag är trög så jag tar studenten nästa år....

Någon släkting? Såklart att du ska ha en stor 20 årsfest för hela tjocka släkten och varför bor du inte hos någon av dom?- Vilka?!

Ja listan kan bli lång....

Är sååå sjukt bitter.

Vill bara försvinna!

Idag kände jag... varför lever jag? Jag var ett misstag från dag ett, ett barn som egentligen inte skulle bli till, men som blev det av endast slarveri. Det enda jag dög till var att ta ansvar för det och det, och göra det ena och det andra. Varje gång jag sökte bekräftelse, försäkra mig om att jag var älskad, så blev det fel. Det känns som att det inte var meningen att jag skulle existera, så varför göra något bra av mig? Men samtidigt kommer en känsla av att - hey, jag kunde inte styra över att bli till, så lägg inte den skulden på mig. Men nä, känslan av att försvinna härifrån är starkare nu.

Jag har livserfarenheter som ni aldrig skulle förstå. Jag har stått ut med saker även utanför släkten. Jag är tjejen som blev misshandlad av min dåvarande pojkvän, och blev mordhotad osv. Jag är mobboffret i skolan - hon som hade glasögon, var tjock och ful, och hade helt fel kläder på sig. Det lätta bytet man sprider rykten om och försöker knäcka på mitten, som om det inte redan var gjort.

Jag är den konstiga tjejen som hälsar vänligt på dig för att sedan nästa dag bara gå rakt förbi dig med tom blick, som om du inte existerade.

Otrohet, lämnad gång på gång av allt från ex till vänner till familj.

Missfall, fan ta dig Endometrios. Idag skulle Du varit 1 år och 4 månader...

Så säg mig.

Varför i helvete existerar jag?

 

Ems

15 mars 2012 20:59

Hej!
Hoppas att det känns bättre nu!
Och detta låter inte kul, hoppas att det hela ordnar sig!
Kämpa på även det är jobbigt!
*styrkekramar*

http://teardrops.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hörrni. Jag har en ny blogg nu! http://isabeellas.devote.se/ Så jag kommer alltså vara Där nu.:) Hoppas ni fortsätter följa mig! Kram ...

Laddat ner fler roliga appar att pyssla med collage och effekter på.:) ...

Morgon pigg det är jag det idag. Varit vaken sen halv nio imorse, vilket jag inte brukar vara. Men blev helt slut efter träningen igår plus att jag tog lugnande innan sängdags, så jag har ju sovit stenhårt.:) Har ringt en massa ärenden sen jag lå...

Ooops. Glömde säga. - 3 kg nu.;) Ja va fan det händer grejer! Men inte ett skit syns utanpå!...

Ooops. Glömde säga. - 3 kg nu.;) Ja va fan det händer grejer! Men inte ett skit syns utanpå!...