Aldrig en lugn stund. När jag precis bestämt mig för att nu ska det vara lugn och ro, ingen stress, jag tar packningen och allt som det kommer, och när jag är färdig med sovrummet, så är jag... Då kommer min "fantastiska" mamma och säger att om jag inte skaffat ett nytt hem till vår älskade söta katt Tino, och inte tagit mina möbler (som Markus gav mig i julklapp!!) så åker både Tino och möblerna ut på gården!:o Stress!

Lyckligtvis har jag fixat med min tjejkompis, så hon kan ta emot honom, men det var ju inte riktigt tänkt att det skulle gå så fort! Så nu är det återigen stress...och sorg. På fredag åker jag & Markus till mamma för att lasta in möblerna i hans bil, och sen vidare hit till pappa. Jag ska packa ihop alla mina små saker, det ska inte finnas något kvar hos den kvinnan som är mitt!! Till och med mina väskor ska jag ta, inte en chans att hon ska få låna dom mer!

Men detta betyder att jag måste idag och imorgon röja undan allt i sovrummet hos pappa, som inte ska vara där! Och vi måste flytta min bokhylla in till min lillebrors rum, eftersom att han ska få den.

Allt detta ska vara klart innan fredag!!

Panik!

Och sedan ska jag tvätta på fredag också. Jag vet inte vad jag ska göra....

Jag har börjat få så fruktansvärt ont i bröstkorgen. Hur kan hon?

Ångesten greppar värre än någonsin, om mig. Men det har inte med någon sjukdom att göra. Hur bipolär jag än må vara, skulle vem som helst må dåligt av att bli utslängd av sin egen mor.

Men eftersom att jag redan innan detta var nere i en djup depression, och varit nära att bli inlagd på psyk, så blir det mer än vad jag klarar. :(

Du sparkar på någon som redan ligger. Allt jag ville var att få stöd ifrån dig. Efter varje möte fick jag kontakta min pojkvän, för han var den enda som brydde sig. När jag låg som ett vrak, hade ont överallt och mådde jätte dåligt, så krävde du en massa saker av mig, istället för att krama om mig och säga att allt ska bli bra.

När fick jag senast en kram av dig? När brydde du dig på riktigt senast? Allt har varit så falskt ifrån din sida.

Du erkände idag att du stod på släktens sida - som avvisat din dotter! En gång bar du mig i nio månader, födde mig, tog hand om mig när jag själv inte kunde, för att jag var för liten. Hur kan man såra sitt eget kött och blod såhär? Du har gjort detta för sista gången. Det är inte första gången, men sista! Jag är så trött på dig människa. Du förstör mitt liv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hörrni. Jag har en ny blogg nu! http://isabeellas.devote.se/ Så jag kommer alltså vara Där nu.:) Hoppas ni fortsätter följa mig! Kram ...

Laddat ner fler roliga appar att pyssla med collage och effekter på.:) ...

Morgon pigg det är jag det idag. Varit vaken sen halv nio imorse, vilket jag inte brukar vara. Men blev helt slut efter träningen igår plus att jag tog lugnande innan sängdags, så jag har ju sovit stenhårt.:) Har ringt en massa ärenden sen jag lå...

Ooops. Glömde säga. - 3 kg nu.;) Ja va fan det händer grejer! Men inte ett skit syns utanpå!...

Ooops. Glömde säga. - 3 kg nu.;) Ja va fan det händer grejer! Men inte ett skit syns utanpå!...